I många länder blir det allt vanligare att erbjuda billigare onlinevideo-abonnemang som också har reklam. I Sverige har vi ännu bara sett ett fåtal sådana lanseringar, där både reklam och abonnemang finansierar tjänsten. Mycket talar dock för denna utveckling eftersom det möjliggör lägre konsumentpriser. För branschen kan detta vara ett sätt att växa, om det lägre priset gör att hushållen skaffar fler abonnemang. Mediavision har frågat konsumenterna och kan konstatera ett betydande intresse även i Sverige.

 

På allt fler marknader har billigare streamingalternativ lanserats, där hushållet betalar mindre eftersom tjänsten innehåller reklam. I till exempel USA har Netflix rapporterat att bolagets annonsalternativ nu har 23 miljoner aktiva användare per månad. I Sverige är detta ännu ett ganska nytt fenomen. Drygt 200 000 hushåll, eller ca 7 procent av streaminghushållen, har idag valt ett billigare reklamalternativ. Det kan ställas mot att 3 miljoner hushåll har en fullt betald streaming-tjänst utan reklam. Hösten 2023 lanserades dock reklamalternativ från till exempel Disney+ och TV4 Play. Sedan tidigare erbjuder också Discovery+ en sådan tjänst.

 

Mediavision har frågat om konsumenternas intresse för detta. Om de fem största streamingtjänsterna i Sverige skulle lansera billigare abonnemang med reklam, skulle dessa tjänster tillsammans kunna växa med upp emot 1,8 miljoner nya abonnemang. Detta skulle betyda en rejäl tillväxt, men även att bolagens intäkter också skulle utgöras av reklam.

 

Det mesta talar för ett ökat utbud av reklamfinansierade streamingtjänster. Skyshowtime har kommunicerat att ett delvis annonsfinansierat abonnemang kommer lanseras i april, i bland annat Sverige. Även Warner Bros. Discovery har meddelat att den nya streamingtjänsten Max ska ha ett sådant alternativ när den lanseras i Sverige i vår. På flera marknader erbjuder både Amazon och Netflix billigare reklam-alternativ, men inget har sagts om eventuella reklamsatsningar i Norden.

 

– I takt med att den rena betalstreaming-marknaden mognat behövs nya initiativ för tillväxt, kommenterar Fredrik Liljeqvist, senior analytiker på Mediavision. Reklam möjliggör billigare tjänster för konsumenterna men även nya intäkter för streamingtjänsterna. Hushållen kan överväga fler abonnemang samtidigt som annonsörer i Sverige kan nå många tittare med reklam.

Att se på video via sociala medier har ökat markant under de senaste åren. Mediavisions senaste analys visar tydligt att unga personer i Sverige lägger alltmer av sin tid på detta videoformat. Generation Z, eller 15–24-åringar, lägger i genomsnitt nära en timme om dagen på videotittande i sociala medier.

 

15–24-åringar i Sverige lägger i genomsnitt 55 minuter om dagen på video i sociala medier. Det är nära hälften av all onlinevideo-konsumtion för denna grupp, som ofta kallas ”Generation Z”. Detta presenteras av Mediavision i det tredje kvartalets analys av svensk TV & streamingmarknad. Social video finns på plattformar som Facebook, Instagram och Tiktok. Tjänsterna erbjuder främst korta videoklipp, i oändliga flöden, där innehållet anpassas för användaren med hjälp av algoritmer. Tiktok är den plattform som har högst tittartid bland dessa tjänster.

 

“Tillväxten för social video har inte undgått någon. Detta har blivit allt vanligare och är nu en naturlig del av mediekonsumtionen, framför allt bland yngre”, kommenterar Fredrik Liljeqvist på Mediavision.

 

Att titta på video i sociala medier är särskilt vanligt bland yngre. Men även bland de något äldre, till exempel mellan 25–44 år, är konsumtionen utbredd. Här ligger tittartiderna på ungefär 30 minuter om dagen, spritt över olika plattformar.

 

“Eftersom tittandet har vuxit så påtagligt, och över så stora grupper, kommer detta att påverka alla medieföretag framöver”, fortsätter Liljeqvist.

 

De förändrade tittarvanorna gör att plattformar som Facebook, Instagram och Tiktok i ökande grad konkurrerar med övriga TV- och streamingaktörer. Samtidigt talar mycket för att diskussionerna om ungas säkerhet på sociala medier kommer att intensifieras ytterligare under kommande år. Nyligen röstade till exempel Australien för en lag om åldersgräns på 16 år för sociala medier.

 

“Diskussioner om regleringar av ungas användande av sociala medier har ökat under det senaste året, även här i Sverige. Det här kan så klart komma att påverka både mediekonsumtionen och aktörerna. Oavsett utfall, kan vi redan idag konstatera att social video har en central plats i många svenskars mediekonsumtion”, avslutar Liljeqvist.